Racereport Soteledens Terrängmarathon 44 km 2015-05-02

De senaste tre inläggen här på bloggen har varit rapporter från olika tävlingar. Gör jag inget annat än att springa tävlingar? Faktiskt har jag tävlat tre helger i rad. Optimalt? Tror inte det, men roligt.
Hur gick det då i helgen? Jo, åt h-lvete faktiskt. Det finns ett vedertaget uttryck inom löpning som heter DNF= Did Not Finish, vilket menar att man har startat men inte tagit sig i mål på grund av olika anledningar. Just detta hände mig i helgen, surt som f-n. Men nu tillbaka till början.
Gick upp tidigt för att kunna äta frukost i lugn och ro samt klippa mig. Klippa är kanske att ta i utan raka är väl mer korrekt ord. Känns alltid bra att vara nyrakad på huvudet innan tävling, sparar säkert några tusendelar på detta. Tog bilen till Bovallstrand och lyssnade på nya boken Hämnaren av Buthler & Öhrlund. Hade även gjort två sorters rawbars under fredagen som jag skulle testa som snacks under loppet samt att en smet ner i magen under bilresan. Väl framme vid Bovallstrands skola som var dagens tävlingscentrum samt mål och startområde hämtade jag ut nummerlapp och annat. Hade gott om tid att byta om men allt var redan förberett in i minsta detalj. 
Planering är A och O. Foto:Privat
Har läst mycket positivt om Tailwind som sportdryck så jag köpte på mig ett några små portionspåsar för att testa. Detta skulle även bli första tävlingen med Salomon från topp till tå (nästan, saknar fortfarande byxor/tights) och vad kan då gå fel? Salomon gör som alla vet fantastiska skor och kläder anpassade mest för traillöpning men har även börjar släppa lite till det de kallar Citytrail
Salomon S-lab Sense Ultra SG på fötterna, Salomon S-lab Exo Calf på vaderna. Linnet Salomon S-lab Tank träddes på över en vanlig Salomon T-shirt. På ryggen skulle jag bära Salomon S-lab ADV Skins 5SET för första gången. Denna vätskeryggsäck är verkligen helt grymt, de mjuka flaskorna kändes knappt när man sprang. Kl. 10:00 var jag påklädd och redo för start. När starten gick håll jag mig ganska passiv och lade mig snabbt bakom de som rusade. 
Precis efter start. Foto: Sltm.nu
Ganska snabbt blev vi en grupp på 5 personer som fick lite försprång. Efter ännu ett par kilometer var vi bara två kvar i täten, jag och en Andreas Blomgren från OK Hierne. Detta strävsamma par höll ihop hela vägen, vi vägrade helt enkelt att släppa varandra. Ska vara helt ärlig och säga att ingen försökte heller dra ifrån. Jag var starkare när det var enklare terräng och i uppförs-löpningen medan Andreas var starkare i svår teknisk terräng. Inte så konstigt kanske med tanka på att han är orienterare i grund och botten. Allt flöt på bra, sportdrycken och de bars jag åt fungerade och jag kände mig inte tom på energi någon gång under loppet. Terrängen och naturen var fantastisk och mycket tuffare än jag trodde.
Uppför ett av de berg vi besteg. Foto: Sltm.nu

Nedför dagens högsta punkt. Foto: Sltm.nu

Nedför dagens högsta punkt. Foto: Sltm.nu

Underbara singeltrack. Foto: Sltm.nu

Hade läst innan att 44 km banan hade cirka 8-900 höjdmeter och vid Nordens Ark (26-27 km) kändes det som vi avverkat dessa. Det var också här vi tyvärr gjorde misstaget som avgjorde tävlingen. Precis efter Nordens Ark följde vi leden under vägen och sen upp på en grusväg. Nästan direkt fanns det en stig in höger som var blå/vit markerad och den sprang vi in på.  
Rätt väg och vår väg.

Hela felnavigeringen.

Efter att ha sprungit denna felaktiva väg ett tag mötte vi en deltagare som troligtvis tagit in på denna väg vid Övrekärr. Då trodde vi helt enkelt att han var fel men vi var på rätt väg. Denna väg vi nu kommit in på var extremt kuperad, upp och ner för berg mest hela tiden och mjölksyran sprutade stundtals ut i benen. Men jag återhämtade mig snabbt. Ännu en bit in träffade vi på en deltagare till som troligtvis också kommit fel. Sen kom vi tillbaka till Övrekärr där vi båda kände igen oss och då började vi ana oråd. Sprang ändå vidare ett tag tills vi kom ner till vägen och då stannade vi och kollade på kartan. Nör vi konstaterat var vi var slängde vi i ren kartan och Andreas ringde tävlingsledningen för att meddela att vi bryter. Ville verkligen inte vända om och springa till Nordens Ark igen och då hade dagens pass säkert slutat kring 55 km och det var jag inte sugen på. Andreas hade sin familj med sig så de var snälla nog att hämta upp oss och köra oss tillbaka till Bovallstrand. Väl där fick vi reda på att vid Nordens Ark ledde vi med över 12 minuter och hade en beräknad sluttid under 4 timmar så vi lämnad den tuffaste terrängen bakom oss. Vinnartiden blev 4 timmar 36 minuter. Jag lämnade jag in min Sportident och drack lite vatten för att sen sätta mig i bilen. Sur, besviken och förbannad körde jag den dryga timmen hem till Hisings Kärra igen.
I bilen hem. Foto: Privat

Väl hemma igen. Foto: Privat

Nu i efterhand är jag ändå glad över vissa saker. Kläder, skor, ryggsäck samt energi och då speciellt Tailwinds sportdryck fungerade utmärkt. Är ganska säker på att jag hade gett Andreas en riktigt bra kamp om vinsten.  Tror till och med att jag hade vunnit då jag kände mig stark. Min skada som höll mig bort i 18 månader gör sig inte påmind även om jag nu maxat tre helger i rad på olika distanser och underlag. Som jag sa innan hade 44 km banan 8-900 höjdmeter, vi jag fick ihop över 1200 höjdmeter på nästan 34 km vilket innebär att vår felnavigering var så kuperat som den kändes som.
Nu blir det några veckors "normal" träning innan det är dags för nästa tävling, BUM 87 km den 30 maj. Fick även reda på att Andreas ska springa detta lopp också så då har vi båda en chans till revansch.Fick även meddelande på Funbeat att vi tyvärr inte var de enda som gjort en felnavigering vid detta ställe. Vet inte om man kan markera bort alla tänkbara felnavigeringar men man borde i alla fall på något sätt markera att "spring inte in här" då det finns naturliga alternativa vägar som är uppmärkta på ett eller annat sätt som kan "lura" folk.Annars ska IK Granit ha all heder åt detta fantastiska lopp. Kommer absolut komma tillbaka nästa år och då ska jag inte springas fel på detta ställe i alla fall. 

2 kommentarer :

  1. Hej Patrik
    Surt det där men ni sprang faktiskt fel ännu tidigare än vad du visar med dina pilar ovan- redan ca 75 m efter tunneln vid Nordens Ark skulle ni valt vänster- kolla tävlingskartan igen!
    Välkommen tillbaka för revansch nästa år!
    Daniel/IK Granit

    SvaraRadera
  2. Hej Daniel.
    När du sa det stämmer det. Vi stack in höger väldigt tidigt efter viadukten efter Nordens Ark. Surt som räven, men kan faktiskt inte skylla på någon än mig själv. Absolut kan man märka upp bättre men då tycker jag (även om jag sprang fel) att lite av tjusningen försvinner med trail.

    SvaraRadera

Använder Blogger.